I spåren av den senaste tidens räntehöjningar har hushållen tvingats omprioritera sina utgifter. Hur påverkar räntehöjningarna konsumtionen och medför de en kostnadschock för alla hushåll? I denna spaning riktas ljuset mot hushållens plånböcker och vad förändrad plånboksstorlek innebär för konsumtionslandskapet.

I en vanlig lågkonjunktur mattas ekonomin av, försäljningen minskar och arbetslösheten ökar. I nuvarande inflationsekonomi råder ett helt annat scenario. Importerad inflation bekämpas genom höjd styrränta som i sin tur dämpar räntekänsliga hushålls köpkraft.

Hur kan det komma sig att försäljningsutvecklingen för en rad konsumtionsposter fortsätter att stå sig när styrräntan snabbt gått från 0 till 4 procent? Många nyckeltal backar förvisso, men nedgången i konsumtionen är inte i närheten av kostnaden som bostadslånen ökat med, något som Riksbankens företrädare påpekat i media[1]. Till exempel växte detaljhandelns försäljning med 3,7 procent under årets första halvår och restauranghandeln ökade med 11,4 procent under samma period[2]. Två direkta förklaringar är sparkapital och att hushållen har haft goda marginaler med sig in i inflationsekonomin. Hushållen ser trots kostnadsökningarna ut att ha gott om pengar kvar för att upprätthålla samma konsumtionsnivå som tidigare. Förmodligen behövs ytterligare ett lager av analys.

Räntehöjningarna påverkar hushållen olika

För att ta reda på hur räntehöjningarna påverkar konsumtionen har hushållen delats in i fyra kategorier: 1) lågt belånade bostadsägare, 2) högt belånade bostadsägare, 3) hyresboende med stabila inkomster och 4) hushåll med låga marginaler. Det som på senare tid benämnts som en kostnadschock för hushållen gäller egentligen bara kategori två. I relativa termer även kategori fyra.

Hushållens inkomster växte stadigt under 2010-talet. Vid kommande årsskifte beräknas konsumenternas plånböcker till följd av inflationen vara tillbaka på 2017 års nivå[3]. När en kund år 2023 går in i en butik med en plånbok av 2017 års tjocklek leder det till förändrade konsumtionsmönster. En lägre disponibel inkomst leder till förändrade köpmönster.

Riksbankens räntehöjningar slår primärt mot de hushåll som har stora bostadslån. Hushåll med små bostadslån eller hyresboende med stabila inkomster påverkas betydligt mindre av inflationsekonomin. Hushåll med löneinkomster där de största kostnadsposterna är hyra och mat kan trots de senaste årens inflation ha ungefär samma belopp kvar i plånboken efter att de utgifterna är betalade. Motsvarande kostnadsökning för ett högbelånat hushåll med fyra miljoner kronor i lån är cirka 11 000 kronor efter löneökning och ränteavdrag[4]. Ytterligare räntehöjningar råder inte bot på den snedfördelningen utan kommer att påverka samma hushåll som hittills har tagit smällen.

Många hushåll kan fortsätta konsumera ungefär som tidigare

Att prata i termer av kostnadschock blir svepande och beskriver inte hela bilden. Det är en extrem kostnadschock för högbelånade hushåll och för övriga en kostnadsökning som inte nödvändigtvis leder till ett förändrat konsumtionsmönster. I relativa termer är det en kostnadschock även för hushåll med låga marginaler, där en kostnadsökning för mat och hyra på 1 000 kronor snabbt blir kännbar.

För konsumtionslandskapet betyder detta att vissa kunder i stort sett har samma möjligheter att konsumera som tidigare, samtidigt som andra får hålla betydligt hårdare i pengarna. Beaktat konsumtionen för lågbelånade och hyresboende med stabila inkomster kan räntan vara vad den vill, det är hushåll med höga bostadslån och hushåll med låga marginaler som tvingas prioritera bort.

För de hushåll där inflationen har kapat stora delar av svängrummet blir konsumtionen kraftigt nedbantad. En effekt som ur ett försäljningsperspektiv påverkar hela sällanköpsvaruhandeln, med betoning på hushållsnära och kapitalintensiva branscher.

Kontakta HUI för skräddarsydd analys av ekonomins effekter på din bransch. För ett brett perspektiv finns Detaljhandelns konjunkturrapport som prenumerationstjänst. Nästa rapport släpps 8 december.

[1]Svenska Dagbladet (2023-10-18)

[2] Handelsfakta.se & SCB

[3] Mätt som den reala disponibla inkomsten per invånare. Källa: SCB och egna beräkningar.

[4] 4 miljoner kronor avser genomsnittlig lånebörda för nya bolånetagare i Stockholm 2022 (Finansinspektionen 2023). Beräkningen på 11 000 avser ett eget räkneexempel för ett sådant hushåll.