Kvartal efter kvartal försöker vi sätta pricksäkra prognoser för hur Sveriges ekonomi och detaljhandelns olika delbranscher kommer att utvecklas framåt. Under de senaste åren har vi fått ta hänsyn till en rad olika osäkerhetsfaktorer: Pandemin som fick e-handeln att skjuta i höjden, höga räntor som fått hushållen att hålla hårt i plånboken och en geopolitisk oro som får energipriser och leveranskedjor att svänga snabbare än vinden.

Den 25 februari 2022, dagen efter Ryssland inlett den fullskaliga invasionen av Ukraina, samlades vi runt prognosbordet. Det var svårt att ta in magnituden av de händelser som utspelade sig bara drygt 150 mil sydost om oss. Med pandemins osäkerhet nära i minnet diskuterade vi dagligen olika scenarier för den utveckling som skulle följa, i samtliga scenarier skulle kriget ta slut inom ett år.

Så blev det inte.

Begreppet ekonomisk vinter myntades och tillväxtprognoserna reviderades ned. För handeln och andra konsumentnära branscher innebar det ett nytt läge: försiktigare hushåll, ökad prispress och förändrade konsumtionsmönster.

Med ökad osäkerhet i omvärlden har kraven på både säkerhet och snabbhet ökat. För att fortsätta sätta pricksäkra prognoser måste vi kontinuerligt skilja tillfälliga avvikelser från strukturella trender. När spelplanen ändras gäller det att löpande analysera vilka mikro- och makroekonomiska faktorer som påverkar olika delbranscher och vad det betyder för affärsbeslut här och nu.

Men så blir vintern varm och sommarn kall och plötsligt har både skid- och cykelförsäljning uteblivit trots att sporthandeln haft förutsättningar att växa.

Trots robusta modeller, stark institutionell kunskap och lång erfarenhet är sporthandeln fortfarande en av de svåraste branscherna att prognostisera. Här kan ett plötsligt väderomslag rita om förutsättningarna över en natt. Minusgrader i april bromsar cykelförsäljningen, snö i oktober får skidförsäljningen att slå i taket långt före jul. Sporthandelns affärslogik bygger på att rätt årstid infaller vid rätt tid och när klimatet blir mer oförutsägbart ökar också prognosrisken.

Vädrets påverkan stannar dock inte vid efterfrågan på säsongsknutna varor. Januari sägs ofta vara årets fattigaste månad och kan vara svår för handeln ändå, men dagarna mellan jul och nyår brukar vara lukrativa. Så blev det dock inte i år. Under mellandagarna drabbades stora delar av landet av hårda stormar och i deras spår kom kyla ner mot 27 minusgrader och snömängder som lamslog flera städer.

I Bollnäs vittnade handlarna om en absurd verklighet där snövallar blockerade entréerna så att man inte ens kunde ställa ut en gatupratare. Boende uppmanades att stanna inomhus, och de som trotsade vädret möttes av parkeringsplatser som förvandlats till snövallar. För delokala handlarna upplevdes effekten som mer kännbar än under pandemin.

För handeln innebär beredskap för ett klimat som allt oftare rör sig i ytterligheterna nya krav på alltifrån lagerstrategier och logistikkedjor till prissättningsmodeller och kanalval. Är en meteorolog nästa rekrytering till prognosteamet? Antagligen inte.

När begreppet ekonomisk vinter myntades handlade det om hushåll som höll hårt i plånboken. Nu ser vi hur även den bokstavliga vintern och alltmer extrema vädervariationer blivit en strukturell osäkerhetsfaktor för fler av detaljhandelns delbranscher. Klimatet är samtidigt bara en del av en större bild. Med fortsatt geopolitisk oro, en världsekonomi i skör balans och teknikutveckling som kan förändra sättet vi konsumerar på i grunden är osäkerheten det enda säkra.

Att förstå osäkerheten, snarare än att förenkla den, är därför avgörande för träffsäkra prognoser och välgrundade affärsbeslut framåt.

Den 20e mars publicerar vi vår nästa konjunkturrapport, där vi utvecklar vår syn på konjunkturen, riskbilden och implikationerna för svensk ekonomi och handel framåt.

Alice Gustafson, Analytiker HUI
alice.gustafson@hui.se