HUI

Spaning juni 2026

Mounjaro är Sveriges mest sålda läkemedel – så påverkas handeln

Användningen av GLP-1-läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro växer snabbt i Sverige och effekterna börjar synas i butikshyllorna. Detta är inte en övergående trend, utan en strukturell förändring med potential att påverka konsumtionen utanför vårdsektorn.

Snabb tillväxt på den svenska marknaden

Försäljningen av GLP-1-läkemedel nästan tredubblades under 2025. 7,5 % av svenska hushåll har använt läkemedlen och ytterligare 15 % är öppna för att prova. I november 2025 blev Mounjaro det mest sålda läkemedlet i Sverige räknat i kronor. Eftersom över hälften av Sveriges vuxna befolkning lever med övervikt eller obesitas finns en stor potentiell användargrupp.

  • Omkring 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn har obesitas enligt Socialstyrelsen. Försäljningen av obesitasläkemedel har ökat kraftigt de senaste åren och väntas närmast fördubblas jämfört med 2025. Mounjaro passerade en miljard kronor i försäljning redan i maj och kan nå omkring 2,5 miljarder kronor under året. Samtidigt är det viktigt att poängtera att volymutvecklingen för receptbelagda läkemedel som helhet har varit negativ. Det är framför allt de nya insulinerna och GLP-1-läkemedlen som driver tillväxten på marknaden, säger Björn Falkenhall, chefsekonom på Sveriges Apoteksförening.

GLP-1-läkemedel förändrar konsumtionsmönster i grunden

Läkemedlen dämpar aptiten och minskar suget efter godis, snacks, bröd, pasta och fet mat. En amerikansk studie visar att hushållens livsmedelsutgifter minskar med i genomsnitt 5,3 procent inom sex månader efter att en familjemedlem börjat använda ett GLP-1-läkemedel. Effekten är särskilt tydlig bland höginkomsthushåll, där utgifterna minskar med mer än 8 procent. I USA, där användningen av GLP-1-läkemedel är betydligt mer utbredd än i Sverige, syns redan tydliga effekter i handeln. Restauranger erbjuder särskilda “Ozempic-menyer”, livsmedelsföretag utvecklar produkter anpassade för GLP-1-användare och godisproducenter rapporterar svagare efterfrågan.

Stor potentiell effekt på dagligvaruförsäljningen i Sverige

Om samma konsumtionsmönster etableras i Sverige kan konsekvenserna för flera branscher, däribland dagligvaruhandeln, bli märkbara. Ett räkneexempel visar att dagens användningsnivå motsvarar en potentiell försäljningsminskning på cirka 1,7 miljarder kronor, eller 0,4 procent av marknaden. Om användningen ökar till nivåer som motsvarar dagens intresse bland konsumenterna kan effekten uppgå till omkring 5,1 miljarder kronor. Vid användningsnivåer i linje med USA handlar det om cirka 5,4 miljarder kronor.

  • Den kanske mest intressanta frågan är inte hur mycket försäljningen minskar, utan hur konsumtionen omfördelas. Medan konsumtionen väntas minska inom varukategorier såsom godis, läsk och glass blir köputrymmet större för nyttigare matvaror. Samtidigt kan eventuella kostnadsbesparingar på mat gynna konsumtion av annan handel, resor eller upplevelser, säger William Lindquist, Analytiker på HUI.

Att tänka på framåt

GLP-1-läkemedel kan påverka konsumtionen långt utanför livsmedelsmarknaden. För handeln blir den centrala frågan inte enbart hur mycket konsumtionen inom olika branscher ökar/minskar, utan var den frigjorda köpkraften tar vägen. Pengar som inte läggs på mat försvinner nämligen inte nödvändigtvis ur ekonomin. På sikt kan GLP-1-läkemedel bli en faktor som bidrar till att rita om konsumtionslandskapet i Sverige.

Behöver du hjälp att navigera i ett föränderligt konsumtionslandskap? HUI hjälper dig att förstå trenderna och deras påverkan på din bransch, dina kunder och din affär.

Kontakt

William Lindquist, william.lindquist@hui.se

Erik Bergh, erik.bergh@hui.se

Sara Kristoffersson, sara.kristoffersson@hui.se