HUI

Krisen är här. Coronapandemin skakar om stora delar av detaljhandeln.
Rädslan för att smitta andra, att bli smittad själv och uppmaningar till hemmaarbete påverkar kundflöden och köpbeteenden på ett sätt som saknar motstycke. Även andra aspekter av verksamheten som inköp, logistik och bemanning påverkas.

För att tydliggöra lägesbilden just nu kan man dela in detaljhandeln i fyra delar utifrån de varor som säljs (dagligvaror eller sällanköpsvaror) respektive försäljningskanal (fysisk butik eller online):

1. Dagligvaruhandelns fysiska butiker – högre aktivitet än normalt.
Knappt 40 procent av detaljhandelsförsäljningen sker i dagligvaruhandelns fysiska butiker. Försäljningen har så här långt i krisen gynnats av ökade snittköp till följd av storhandling och bunkringsbeteende. Varukorgens sammansättning förändras också då konserver och torrvaror går åt snabbt medan kunderna undviker exempelvis färskvaror i lösvikt på grund av upplevd smittorisk.

2. Dagligvaruhandeln på nätet – mycket högre aktivitet än normalt
Omkring 1 procent av detaljhandeln utgörs av dagligvaruhandel online. Nätmatsföretagen har översvämmats med ordrar under den senaste tiden och har långa väntetider. I vissa fall tvingas de ställa in leveranser på grund av flaskhalsar och dimensioneringsproblem.

3. Sällanköpsvaruhandelns fysiska butiker – mycket lägre aktivitet än normalt
Drygt hälften av all försäljning i detaljhandeln utgörs av sällanköpsvaror som säljs i fysiska butiker. Här är läget just nu akut till följd av dramatiskt sjunkande besökstal – i många fall sannolikt 50 procent eller mer – till följd av undvikandet av sociala kontakter. Marginalerna i branschen är små, varför effekten av omfattande försäljningsbortfall är stor.

4. Sällanköpsvaruhandeln på nätet – aktivitet kring normalläget
Omkring 10 procent av detaljhandeln utgörs av sällanköpsvaror som säljs online. Sällanköpsvaruhandeln på nätet har haft problem med varuflödena från Kina till följd av nedstängningen där. Människor håller också hårdare i plånböckerna nu än för bara några veckor sedan, men å andra sidan överförs en hel del försäljning som annars hade tillfallit den fysiska sällanköpsvaruhandeln.

Ingen vet idag med säkerhet hur smittspridningen av covid-19 kommer att utvecklas framöver men sannolikt blir de ekonomiska konsekvenserna kännbara under lång tid framöver, åtminstone för sällanköpsvaruhandeln. Nu gäller det att alla inom branschen hjälps åt för att förstå och mildra skadeverkningarna så mycket som det bara går. Några exempel på detta är:

  • Att detaljister och fastighetsägare etablerar en tät kontakt för att hitta bästa möjliga lösningar relaterade till hyresbortfall, men också när det gäller frågor om exempelvis förändrade öppettider och hur gemensamma kostnader bäst kan hållas nere.
  • Att broar byggs för utbyten av arbetskraft mellan krisdrabbade företag och detaljister inom dagligvaruhandeln, apotekshandeln och vissa delar av e-handeln som just nu slår i sitt kapacitetstak. Till exempel vänder sig Amazon till andra krisdrabbade sektorer, bland annat resesektorn, för att tillfälligt rekrytera 100 000 personer till sina amerikanska lager. I Sverige söker många dagligvarubutiker folk och Apotea hoppas kunna välkomna ett hundratal nya anställda till sitt lager i Morgongåva redan nästa vecka.
  • Att finna kreativa åtgärder för att höja tryggheten för kunder och anställda. Det kan handla om små initiativ som gör stor skillnad, exempelvis att anpassa butikens möblering eller minska antalet varor för att öka möjligheten till säkerhetsavstånd mellan kunderna. Body Shop tar fram en handtvättsguide och flera matbutiker i Stockholm har börjat öppna tidigare på morgnarna enbart för riskgrupper.

Kontakt:

Ola Nevander
Detaljhandelsanalytiker
ola.nevander@hui.se
073-407 69 18