Handel = ett starkare samhälle

Vi har undersökt huruvida handeln, i sin roll som social mötesplats, har en mätbar effekt på demokratin. Mer specifikt har vi undersökt om närhet till handel har ett samband med högre valdeltagande. Hypotesen är att närvaro av kommersiella verksamheter ökar delaktigheten i samhället, vilket i förlängningen leder till högre tillit och sammanhållning och därmed till ett högre deltagande i demokratiska val.

Vår analys visar att det finns ett samband mellan närheten till handel och högre valdeltagande. Kontrollerat för demografiska variabler finner vi, allt annat lika, att ett valdistrikt en mil längre från ett handelskluster har ett valdeltagande 0,5 procentenheter lägre. Figuren illustrerar relationen mellan valdistriktets röstandel och distans till närmaste handelskluster.

Denna insikt betonar vikten av närhet till handel som en samhällsfunktion. Handel bidrar, helt enkelt, till ett starkare samhälle.

Stark sammanhållning föder stark demokrati

Den liberala demokratins grundsten är valdeltagandet. Efter valet 2002 ökade valdeltagandet under nästan två årtionden. Den trenden verkar nu ha brutits. I riksdagsvalet 2022 minskade valdeltagandet med 3 procentenheter.

Det är sedan tidigare känt att ju starkare människors anknytning till samhället är desto mer sannolikt är det att de går och röstar. Exempelvis är personer som är sammanboende mer sannolika att rösta än de som bor ensamma och sysselsatta mer sannolika att rösta än arbetslösa. Spaningens fynd tyder på att även de spontana mellanmänskliga möten som vi ser i exempelvis handeln är viktiga för människors anknytning till samhället.

Denna insikt betonar vikten av närhet till handel som en samhällsfunktion. Handel bidrar, helt enkelt, till ett starkare samhälle.

Handels(mötes)platsen står inför utmaningar

Handelsplatsen i allmänhet och stadskärnan i synnerhet, har under lång tid varit hjärtat i det lokala samhället men på senare år har dessa platsers ställning utmanats. På många platser runt om i landet har verksamheter och butiker stängt. Exempelvis stängde 760 klädbutiker mellan 2017 och 2022. Utmaningarna har sin grund i olika samhällsförändringar, framförallt digitaliseringen, och har fått stora effekter på hur vi använder våra gemensamma platser. Detta har i sin tur lett till ett minskat antal spontana interaktioner människor emellan. Den sociala distanseringen under pandemin minskade också antalet spontana möten på våra fysiska platser.

Sammanfattning

Det finns alltså ett samband mellan närhet till handel och ett starkare samhälle. I valdistrikt som har nära till handelskluster är valdeltagandet högre, vilket tyder på en högre grad av tillit och sammanhållning. Handelns roll som mötesplats för spontana mellanmänskliga interaktioner är alltså fortsatt viktig. Hur digitalisering och andra samhällstrender påverkar handeln är således inte bara viktig för branschen utan även för samhället och demokratin i stort.

Tre punkter att ta med sig:

• Samhället och demokratin står inför utmaningar, tilliten i samhället och deltagandet i demokratin är på nedgång.

• Även handeln står inför utmaningar. Digitalisering och andra samhällstrender har lett till en minskning av antalet butiker och att handelsplatser har krympt eller lagts ner.

• Samhällets och demokratins utmaningar hänger ihop. Handeln är, i sin roll som mötesplats, en del av att bygga ett starkare samhälle.

Om resultaten

I sammanhanget bör nämnas att avståndet till handel har en relativt liten, men signifikant, effekt på valdeltagandet jämfört med övriga variabler. Syftet med den här spaningen är inte att tillhandahålla det definitiva måttet på handelns effekt på demokratin, snarare att väcka frågan om huruvida det finns en effekt över huvud taget. Vår hypotes är att vidare analys, exempelvis av huruvida förändringen av mängden handel korrelerar med förändring i valdeltagande, skulle uppvisa ännu starkare effekter, särskilt över längre perioder. Vidare är sambandet sannolikt inte begränsat till handeln utan alla typer av verksamheter som leder till mellanmänskliga möten omfattas sannolikt av liknande effekter.

Om metoden

För analysen har valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 använts. Genom att extrahera koordinater för valdistrikten samt för SCB-definierade handelskluster kan avståndet mellan dessa beräknas. Valdistrikten samt handelsklustrens mittpunkt har använts för avståndsberäkningen. För analysen används en multipel regressionsanalys med röstandel som utfallsvariabel. Kontrollvariablerna är; andel högutbildade, andel med utländsk bakgrund, andel höginkomsttagare och befolkningstätheten i ett valdistrikt. Alla variabler beräknas som andel av de röstberättigade, till exempel andelen röstberättigade med hög utbildning dividerat med totalt antal röstberättigande i ett valdistrikt. Alla valdistrikt som har ett handelskluster eller gränsar till ett, och där distansen har uppmätts till noll, har exkluderats. Inkluderas dessa blir handelns effekt på valdeltagandet något högre.