HUI

Under 1960 -talet satte ABC-områdena Sverige och Stockholm på den internationella stadsutvecklingskartan. Under utvecklingen av ABC-städerna prioriterades effektivitet och funktionalitet medan människans mjukare behov av upplevelser, gemenskap och grönområden hamnade i skymundan. Även följande årtiondens stadsutveckling skedde i funktionalitetens och rationalitetens tecken.

Med åren har det blivit allt tydligare att den rationella platsutvecklingsmodellen inte alltid har räckt till. Såväl fastighetsägare och handlare som boende vittnar på sina håll om frustration och outnyttjad potential. Under pandemin blev det påtagligt att oavsett hur effektivt ett område är planerat är det människor som fyller våra fysiska miljöer med liv.

Även i pandemins efterdyningar har det blivit tydligt, att trots vår alltmer digitaliserade värld, kvarstår människans behov av att vistas i fysiska miljöer. Efter år av rakettillväxt sjunker nu omsättningen i e-handeln medan omsättningen i den fysiska handeln växer.

Intresset för att vistas och konsumera i våra fysiska miljöer är alltså fortsatt starkt. Hur kan vi tillvarata detta intresse och främja miljöer där människan är i fokus? Genom att titta på städer som länge har tampats med liknande frågor kan vi inspireras och dra lärdom.

London visar vägen

London är en av två städer i världen som enligt Richard Florida har möjlighet att vara en Global Superstar Hub – en stad som kommer att fortsätta attrahera talang och vara grogrund för intressanta start-ups. Under hösten 2023 besökte HUI London för att bland annat titta på hur Londons handel och stadsutveckling ser ut idag och vad vi i Sverige kan inspireras av.

Som många redan vet har London under de senaste årtiondena präglats av några övergripande trender som påverkat stadslivet och stadsmiljön. Dels har utländska investerare köpt fastigheter i fashionabla kvarter utan att bo i dem, vilket har haft en negativ inverkan på folklivet och utbudet i stadens olika kvarter. Dels har massturismen, även om turisterna är en viktig inkomstkälla för handeln, inneburit påfrestningar i synnerhet för de boende i London. Londons attraktivitet innebär också att staden ibland beskrivs som för dyr, för folktät och för krånglig att leva i för Londonborna.

Det HUI såg på plats i London är dock hur staden nu förnyas utifrån grundtanken att London ska vara en attraktiv stad för Londonborna – inte bara för turisterna . HUI såg att staden förnyas och stadsdelarna präglas av en ny typ av ”mixed use” och autencitet där kulturliv, boende, arbete och kommers förstärker varandra.

Fyra sätt som London förändras med människan och det mikrolokala i fokus

Sammanfattningsvis kan Londons utveckling beskrivas i fyra huvuddrag. Alla med utgångspunkt i att återskapa London och dess stadsmiljöer för Londonbornas skull . Dessa fyra strategier kan appliceras även i Sverige och inspirera oss till att utveckla även våra stadsmiljöer ur ett mer mänskligt – och inte enbart rationellt – perspektiv.

Recreate: att återskapa ett område som förlorat sin attraktivitet.

Välkända turiststråk kring Covent Garden och Oxford Street börjar nu förändras för att de ska bli mer attraktiva igen för Londonbor och besökare . Flödena byggs om, mixen av butiker och restauranger ses över och upplevelsen och atmosfären förändras genom mer levande musik och andra typer av uppträdanden. Områdena präglas inte längre enbart av välkända kedjor utan dessa blandas med mindre butiker, konst, kultur och pop-ups.

Reshape: att omvandla ett område eller byggnader som redan finns för att skapa nya användningsområden.

Battersea Power Station och Coal Drops har under många år varit övergivna platser i staden men har idag förvandlats till blomstrande destinationer. Med utgångspunkt i att skapa en mix av användningsområden och där även kultur har en naturlig plats, är områdena nu destinationer för både besökare såväl som boende.

Reconnect: att levandegöra ett område genom att komplettera med nya verksamheter.

Borough Yards och Old Spitalfields Market är exempel på platser som idag präglas av liv, rörelser och gemenskap kring ett gammalt marknadsområde . Båda områdena har länge varit naturliga knutpunkter kring matmarknaderna men idag myllrar de av liv. Som komplement till matmarknaderna har mindre butiker blandats med mer klassiska kedjor, restauranger, barer och aktiviteter i olika former. Genom att erbjuda mer än bara shopping och mat skapas en känsla av samhörighet och lokal identitet även via den fysiska inramningen som finns kring områdena.

Reform: att utveckla fysiska platser med hjälp av teknik.

Ett exempel är integrationen av digital teknik i fysiska miljöer i underklädesbutiken Lounge i White City. Här lyfts kundupplevelsen genom en verkligt personifierad service med möjlighet att prova kläder virtuellt, och genom att de skapat nya sätt att öka kundengagemanget i den fysiska butiken. Bland annat går det att boka tid för utprovning, få digital hjälp med att ta korrekta mått och att välja rätt storlek.

Funderingar att ta med sig:

Framtidens stadsutveckling handlar om att sätta människan i centrum och om att återskapa de miljöer som vi redan har utifrån de behov som det mikrolokala samhället behöver.

• Hur kan handeln och andra aktörer bidra till mänskliga miljöer genom positiv friktion i form av oväntade upplevelser och ”mixed use”-utbud?

• Hur kan den fysiska upplevelsen och användningen av olika platser utvecklas med hjälp av teknik?

• Hur kan vi tillvarata de gamla byggnader och områden som vi har idag genom att komplettera eller återskapa dem?

Av:

Emma Persson
Senior analytiker
emma.persson@hui.se

Erik Jonsson
Analytiker
erik.jonsson@hui.se