Spaning • 27 januari 2023
Ännu en jul har passerat med många mjuka klappar under granarna, och chansen är stor att en hel del av dessa innehöll plagg som tidigare hade ägts och älskats av någon annan. De senaste åren har second hand-segmentet växt betydligt starkare än den klassiska modehandeln och ett nytt konsumtionslandskap av cirkulära koncept har växt fram. En allt större del av försäljningen sker nu utanför detaljhandelns ramar men samtidigt börjar fler och fler detaljister addera cirkulära koncept för att svara på nya konsumentbeteenden, bidra till en mer hållbar konsumtion och generera nya intäkter.
Mode är en enastående uttrycksform och ett sätt för människor att få utlopp för sin kreativitet. Samtidigt är modehandeln, och i synnerhet fast fashion, också förknippad med några av vår tids största utmaningar så som vattenbrist och utsläpp av kemikalier och växthusgaser. Branschen genomgår en omfattande transformation med fokus på cirkularitet och resurseffektivitet, och samtidigt sker ett stort skifte i konsumentbeteendet där second hand växer i popularitet. Förutom hållbarhetsaspekten finns det ett flertal andra drivkrafter bakom second hand-marknadens tillväxt. Många handlar second hand därför att de upplever att de får ett större värde för pengarna, något som sannolikt kommer att bli alltmer tilltalande i takt med att det höga inflationstrycket gör att konsumenternas köpkraft krymper. Digitala tjänster, plattformar och kommunikationsytor har också gjort det betydligt enklare att både sälja och köpa second hand. Dessutom lockas allt fler av själva upplevelsen av att göra fynd och hitta unika varor. Där utmärker sig de yngre generationerna – flera undersökningar visar att yngre personer är mer benägna att handla second hand än äldre.
Konsumtionslandskapet för second hand
Innovativa affärsmodeller och digitaliseringen har bidragit till framväxten av ett fragmenterat och komplext landskap för second hand-varor. Detta gör det svårt att få en uppfattning om hur stort fenomenet faktiskt är och vilken påverkan det har på modehandeln. Konsumtionslandskapet för second hand består av allt från välgörenhetsorganisationer och kurerade kommissionsaffärer till Facebook-grupper och tjänster som säljer dina kläder åt dig. Tillsammans öppnar dessa upp fler möjligheter än någonsin för konsumenter som vill handla begagnat i stället för nytt.
Allt fler detaljister inkorporerar cirkulära koncept
En betydande del av begagnathandelns tillväxt har skett utanför den klassiska modehandelns ramar, men allt fler detaljister inkorporerar cirkulära koncept i sina affärsmodeller. H&M krokade under 2022 arm med Sellpy i sin nya satsning Pre-loved där kunderna kan handla second hand-plagg på H&M:s digitala plattform. I Berlin och Amsterdam har second hand även blivit en del av H&M:s fysiska butikserbjudande. Hos modekedjan APLACE, som finns i Stockholm, Göteborg och Malmö, har varje butik en avdelning för kurerade second hand-plagg med hög modegrad. Även e-handlare som Zalando och NA-KD har gett second hand en plats på sina sajter.
Detaljisternas satsningar baseras allt som oftast på en kommissionsbaserad affärsmodell, där privatpersonen som har lämnat in plagget och detaljisten som sköter försäljningen delar på vinsten. Utöver att de svarar på förändringar i konsumentbeteendet och bidrar till en mer hållbar konsumtion av mode blir de cirkulära koncepten därmed en ny intäktskälla för detaljisterna.
• Vilket utrymme bör cirkulära koncept få på fysiska handelsplatser i framtiden? För en mer dynamisk och attraktiv butiksmix kan klassiska modekedjor i högre utsträckning kompletteras med cirkulära modekoncept.
• Vilken påverkan har peer-to-peer-försäljningens kraftiga tillväxt på modehandeln? Samtidigt som en allt större del av försäljningen flyttar från den klassiska modehandeln så öppnar det upp möjligheter till spännande samarbeten och kan generera insikter kring hur konsumenter vill handla mode i framtiden. Exempelvis illustrerar Labels We Love (en Facebookgrupp där privatpersoner säljer och köper varor av vissa specifika, utvalda märken) styrkan i gemenskapsdriven handel, vilket med fördel kan appliceras av detaljister.
• Hur kommer framtidens cirkulära modehandel att se ut? Återbruk är bara ett av flera sätt att göra modehandeln mer cirkulär. Andra sätt är exempelvis att öka kvaliteten och skapa kläder som håller längre, att minska resursutnyttjandet i produktionen, att reparera eller hyra i stället för att köpa samt att ägna sig åt upcycling.
Av:
Emelie Ekholm
Analytiker
emelie.ekholm@hui.se
Är du intresserad av att läsa några av våra andra spaningar hittar du dem här.