Coronakrisen satte sina klor i Sverige under mars månad. Dagligvaruhandeln lyftes av prepping inför social isolering. Samtidigt sänkte samma isolering sällanköpsvaruhandelns utveckling, drivet av enorma försäljningstapp inom kläder, skor och sport. ”Retail darwinism” är här – rätt produkt på rätt plats har aldrig varit så avgörande som nu.

Detaljhandeln har, tillsammans med resebranschen och restaurangbranschen, varit en av de allra mest utsatta sektorerna under Coronakrisens inledande fas. Via våra samarbetspartners Byggmaterialhandlarna, Svensk Dagligvaruhandel och Svensk Handel Stil har vi redan kunnat identifiera flera viktiga försäljningstrender kopplade till krisen. Förra veckan publicerade även SCB sitt Detaljhandelsindex (DHI), vilket ger oss ytterligare pusselbitar för att analysera mars månads försäljningsutveckling. HUI kommenterar vanligtvis inte den preliminära DHI-statistiken från SCB då revideringarna tenderar att vara omfattande. Även denna månads försäljningsstatistik kommer sannolikt att revideras men vi kan ändå konstatera att de dramatiskt förändrade köpmönstren kommer att gå till historien.

Tre kategorier av detaljhandel i mars

Coronakrisen klöv under mars månad detaljhandeln i tre delar. Ett fåtal delbranscher – den gröna gruppen i diagrammet nedan – går mycket bra, vissa stretar emot hyfsat (den gula gruppen) och andra (den röda gruppen) chockas av närmast avgrundsdjupa försäljningsbortfall.

• Gröna gruppen. Dagligvaror har fått en rejäl skjuts till följd av bunkringsbeteenden och av att konsumenterna undviker restaurangbesök. Svensk Dagligvaruhandels Dagligvaruindex visade på en uppgång med 12,8 procent i mars medan DHI:s preliminärsiffra visar på drygt 9 procent. Efterfrågan på hemleveranser av mat exploderade och slog i sitt kapacitetstak. Andra branscher som har gått bra är apotekshandeln och optikhandeln, där Apotea exempelvis dragit igång med nattskift för att mäkta med logistiken. Mat, mediciner och glasögon/kontaktlinser är nödvändighetsvaror som man inte vill vara utan under en kris.

• Gula gruppen. Branscher kopplade till konsumtion i hemmet har klarat sig relativt väl. Ökad tid hemma i kombination med en utebliven vinter gynnade bygghandeln (+3% i mars enligt DHI:s preliminärsiffra). Utvecklingen enligt SCB är blygsam i förhållande till Byggmaterialindex, men kan antyda att den proffsdrivna försäljningen sannolikt gick allra starkast. Den digitalt mogna och ofta branschglidande elektronikhandeln (+7%) hölls uppe av bland annat shopping till hemmakontoret och inköp av gamingprodukter. Även heminredningshandeln (-2%) står sig relativt väl. Möbelsegmentet – där behovet av att kunna se och prova produkterna innan köp (”kläm- och kännfaktorn”) är betydande – har det tuffare (-13%). Även bokhandelns försäljning haltar (-9%). Branscherna i den gula gruppen är dessutom konjunkturkänsliga (möjligen med undantag för bokhandeln), vilket gör att ett varningens finger bör höjas för utvecklingen framöver.

• Röda gruppen. Försäljningstappet i mars var avgrundsdjupt för sporthandeln (-18%), urhandeln (-24%), klädhandeln (-34%) och skohandeln (-43%). Krisen visar tydligt att mode och sport är sociala varukategorier. Vi köper kläder, skor och sportmode för att spendera tid tillsammans med andra, exempelvis på jobbet, på fest eller på gymmet. När samvaron utanför hemmet nästintill upphör minskar också inköpsbehovet kraftigt. Svensk Handel Stils siffror för modehandeln visade på nedgångar med hälften av försäljningen eller mer under andra halvan av mars och SCB:s siffror bekräftar alltså bilden av dramatiska försäljningsbortfall.

Handeln flyttar dit konsumenterna finns

Utvecklingen tycks dra isär alltmer för olika delbranscher, företag och försäljningskanaler ju längre krisen pågår. Vi kommer att få se ett detaljhandelslandskap med större och färre aktörer, inte minst inom modehandeln och sporthandeln. Även inom branscherna ryms dock stora skillnader. Exempelvis kan nämnas att dagligvaruhandelns specialvarubutiker (som slaktare, konditorier och grönsakshandlare) backade med 8 procent enligt DHI:s preliminärsiffra, trots bunkringsboomen i dagligvaruhandeln generellt, och att de annars så populära gränshandelsbutikerna mot Norge gapar tomma till följd av reserestriktioner.

Konsumenternas skiftade preferenser vad gäller köpkanal gör att e-handeln axlar en allt tyngre mantel. Enligt MSB:s undersökningar har andelen som e-handlar mer ökat med 6 procentenheter om man jämför perioden 16 till 20 april med den längre perioden 21 mars till 20 april. Samtidigt ökade andelen som handlar mindre i fysiska butiker med 10 procentenheter. Detta rimmar också med bilden att detaljhandeln i stort tappar mark (eftersom butikshandeln är betydligt större än e-handeln) och att stora förskjutningar sker mellan och inom delbranscher, företag och försäljningskanaler.

Ytterligare en illustration av försäljningskanalens betydelse ges av bokförsäljningens utveckling under de senaste veckorna. Sedan vecka 11 har bokförsäljningen i den fysiska specialistbokhandeln fallit med 37 procent. I dagligvaruhandelns butiker, som också säljer böcker (framförallt i pocketformat), är bortfallet något mindre katastrofala 25 procent, medan e-bokhandeln istället har ökat sin försäljning med 6 procent sedan krisens inledning.