HUI

Hälsoklyftan ökar mellan de grupper som har högst respektive lägst ekonomisk standard. Bland kvinnor i socio-ekonomiskt utsatta grupper minskar till och med medellivslängden. Samtidigt saknas de stora livsmedelskedjorna i socio-ekonomiskt utsatta områden. Stockholmsområden med en hög andel individer med utländsk bakgrund och vars invånare har lägre inkomst än riksgenomsnittet har längst avstånd till de stora livsmedelskedjorna. 

Enligt Detaljhandelns konjunkturrapport från HUI för fjärde kvartalet 2023 kommer prishöjningarna i dagligvaruhandeln att stabiliseras runt 1,5 procent under 2024 och 2025. Även om kostnadspressen på hushållen verkar lätta något har pandemin och därefter lågkonjunkturen satt sina spår. Inte minst på folkhälsan.  

I sin folkhälsorapport från mars 2023 varnar Folkhälsomyndigheten för att de folkhälsopolitiska målen som har satts till 2048 inte kommer att nås och pekar på de växande hälsoklyftorna som den främsta orsaken. Även om den långsiktiga folkhälsotrenden är positiv, exempelvis vad gäller minskad rökning, sker motsatt utveckling i de socio-ekonomiskt mest utsatta grupperna. Folkhälsomyndigheten varnar till och med för att medellivslängden bland socio-ekonomiskt utsatta kvinnor minskar. 

Hur hänger då den tuffa ekonomin och ohälsa samman? En viktig förklaringsfaktor är tillgången till hälsosam mat.  

Kvinnor känner störst oro över att inte kunna ge familjen hälsosam mat 

I en undersökning som HUI gjorde på uppdrag av Coop sommaren 2023, ”Vem har egentligen råd att konsumera hållbart och hälsosamt?” framkommer tydliga klyftor.  

I gruppen med lägst inkomst känner 60 procent oro över att familjen äter för lite frukt och grönt när matpriserna stiger. I den högsta inkomstgruppen känner endast 35 procent samma oro. Av undersökningen framgår även att kvinnor känner en större oro än män; 57 procent av kvinnorna oroar sig för att familjen äter för lite frukt och grönt, jämfört med 37 procent av männen 

Tillgången till dagligvarubutiker sämst i socio-ekonomiskt utsatta områden 

Enligt United States Department of Agriculture lever 24 miljoner amerikaner i så kallade ”food deserts”, det vill säga områden där tillgången till hälsosam mat är begränsad. I definitionen av food deserts tar man hänsyn till geografiska avstånd, matpriser i relation till inkomst och tillgången till färska råvaror. I Sverige saknas motsvarande kartläggning över ”mat-öknar” men i HUI:s egna analyser kan vi se att butiker från de stora livsmedelkedjorna är betydligt färre i socio-ekonomiskt utsatta områden.  

Vi har tittat på Stockholm och Malmö som uppvisar samma mönster. I de stadsdelar där invånarna har längst till en dagligvarubutik från någon av de större livsmedelskedjorna är andelen med utländsk bakgrund betydligt högre medan den ekonomiska standaren är betydligt lägre än riksgenomsnittet.  

Avståndet till en dagligvarubutik i Stockholms stad, 2022. Ju rödare desto längre avstånd till en dagligvarubutik från de stora livsmedelskedjorna för de boende i området. I många av dessa områden är andelen med utländsk bakgrund högre än riksgenomsnittet och den ekonomiska standarden lägre.
Källa: Infostat, TLIVS, SCB.
 

Behov av nya butikskoncept och sortiment för att bredda kundunderlaget 

Trots att befolkningstätheten är mycket hög i dessa områden saknas således de stora butikskedjorna. Självklart måste man komma till rätta med trygghet och säkerhet för de som driver och arbetar i butiken och vi utger oss inte för att ha enkla lösningar på komplexa problem.  

Men en hypotes är också att de stora dagligvarukedjorna saknar butikskoncept som fungerar i den stadsmiljö som präglar många socio-ekonomiskt utsatta områden. Samt att de har ett standardsortiment utformat för att passa genomsnittssvensken och därför förbiser hur kultur påverkar matpreferenser.  

Det finns exempel på dagligvarubutiker som har utvecklat nya koncept för ett mer målgruppsanpassat erbjudande. På Bazaar Food Market i Rosengård kommer hälften av sortimentet från Axfood och omfattar Willys standardsortiment och hälften kommer från resten av världen, för att på så sätt anpassa utbudet efter kundernas efterfrågan på ett mer diversifierat sortiment. 

Sammanfattningsvis är tillgången till hälsosam mat både en geografisk och en socio-ekonomisk fråga som i sin tur påverkar förutsättningarna för en god hälsa. Att ansvaret för hälsan ligger såväl på individen som våra myndigheter fråntar inte kommersiella aktörers möjlighet att vara en positiv kraft för en förbättrad folkhälsa.  

Funderingar att ta med sig:

• Hur skulle nya butikskoncept behöva utformas för att passa in i stadsmiljön i socio-ekonomist utsatta områden?

• Hur kan de stora livsmedelskedjorna tillvarata den företagsamhet som finns lokalt i socio-ekonomiskt utsatta områden?

• Hur kan ett mer målgruppsanpassat lokalt sortiment stärka butikens attraktivitet?

• Hur kan dagligvaruhandeln främja hälsosamma konsumentval?



Av:
Helene Vinberg
Senior analytiker
helene.vinberg@hui.se