27 mars 2020
Som HUI konstaterade i föregående veckas spaning har coronapandemin vänt upp och ned på tillvaron i detaljhandeln. Denna gång kikar vi närmare på sällanköpsvaruhandeln där många butiker och företag just nu blöder till följd av dramatiskt minskade besöksflöden i stadskärnor, köpcentrum och handelsområden.
Om vi tittar på sällanköpsvaruhandelns kostnadsstruktur för de företag som i huvudsak bedriver verksamhet i fysiska butiker finns det tre stora kostnadskategorier: inköp, personal och så kallade ”externa kostnader” där framförallt hyror ingår. De fasta kostnaderna – som främst består av personalkostnader och hyror – varierar från företag till företag men uppgår i genomsnitt till 35 procent av omsättningen eller mer som måste betalas oavsett om det finns några kunder eller ej.
Utvecklingen har försämrats snabbt under de senaste två veckorna och många detaljister i sällanköpsvaruhandeln rapporterar om försäljningstapp på mellan 70 och 90 procent jämfört med normalläget. Typföretaget i sällanköpsvaruhandeln – medianen – hade enligt SCB:s statistik för år 2018 en kassa och kortfristiga placeringar motsvarande 8 procent av årsomsättningen. Detta innebär enligt HUI:s beräkningar att detta typföretag skulle klara av att finansiera sig med egna medel i max tre månader med bibehållen personalstyrka.* För att hålla ett sådant företag vid liv längre än så krävs externa likviditetstillskott i form av ägarkapital, lånekapital eller statligt stöd.
Hur många företag finns det då inom sällanköpsvaruhandeln som bedriver verksamhet genom fysiska butiker? Mer än 46 000, enligt SCB. Hälften av dessa företag – cirka 23 000 – är per definition sämre rustade att klara likviditeten än typföretaget och skulle alltså vara illa ute om utvecklingen bara står sig ett par månader.
Det är också påtagligt att det råder stor skillnad i likviditet mellan de mest och minst likvida företagen. Den mest likvida fjärdedelen av företagen i sällanköpsvaruhandeln har kassa och kortfristiga placeringar motsvarande en fjärdedel av årsomsättningen eller mer, medan den minst likvida fjärdedelen håller likvida tillgångar på endast en procent av omsättningen. Detta pekar med all tydlighet mot att den exceptionella kris som handeln nu genomgår kommer att medföra starka konsolideringstendenser. Vi får större och färre företag, även om det förstås också kan finnas en del mindre företag som håller stora kassor av olika skäl.
Också om man bryter ner resonemanget på enskilda delbranscher finns det en relativt stor spridning mellan företagen. Bäst likvid uthållighet tycks finnas i mer kapitaltunga branscher som möbel- och heminredningssegmenten samt elektronikhandeln. Sannolikt beror detta på att dessa delbranscher har en mindre förutsägbar och mer konjunkturkänslig försäljning än företag som säljer kläder, skor eller böcker, vilket gör att de måste ha en högre likviditet.
I ovanstående resonemang har vi utgått från ett nolläge där företagen behåller sin ursprungliga personalstyrka, betalar ut löner som vanligt och inte heller får något statligt stöd. De politiska interventionerna på sistone har åtminstone i någon mån ändrat på dessa förutsättningar, vilket ökar företagens möjligheter att överleva.
För det första kommer företagen innan de försätts i konkurs att – om möjligt – skära ner på personalkostnaderna. Svensk Handel uppskattade den 22:a mars att 40 000 butiksjobb var i farozonen. Något som kan hjälpa företagen att rida ut stormen är korttidspermitteringar, som innebär att den anställde går ner i lön och arbetstid under en övergångsperiod och att staten betalar tre fjärdedelar av den totala kostnaden för arbetsminskningen. Dessa förutsättningar var ett av beskeden i ett tidigare stödpaket från regeringen.
För det andra har regeringen i veckan aviserat ytterligare en rad åtgärder som bland annat riktar sig till sällanköpsvaruhandeln. Dessa är:
Det är väldigt många i branschen som är oroliga just nu och som kämpar frenetiskt för att rädda sina livsverk. Men historien visar att människan är anpassningsbar och har en sällsynt förmåga att ta sig igenom de mest osannolika prövningar. Nu krävs is i magen, samarbete och kreativitet för att hitta rätt vägar framåt.
Ola Nevander
Detaljhandelsanalytiker
ola.nevander@hui.se
073-407 69 18
*Beräkningen utgår från ett genomsnittligt försäljningstapp på 80 procent och fasta kostnader på 35 procent av den ”normala” årsomsättningen. De fasta kostnaderna motsvarar då på månadsbasis cirka 3 procent av den normala årsomsättningen (35 procent / 12 månader) som företagen måste täcka vare sig de har några kunder eller ej.
Beräkningen bygger också på att inköpen – som i normalfallet motsvarar runt 60 procent av kostnadsstrukturen – tillfälligt och med fullständig flexibilitet kan skalas ner till samma volymer som försäljningen, alternativt att ett överutbud av varor kan finansieras med hjälp av kundfordringar eller anstånd gentemot leverantörerna. I beräkningsmodellen är kassa och kortfristiga placeringar den enda finansieringsformen av fasta kostnader och ingen hänsyn har tagits till eventuella andra avyttringsbara tillgångar.
HUI © 2022